NUUK NORDIC 2017

 

Together and the great art- culture institutions and artists of Nuuk, Greenland we are making the festival NUUK NORDIC October 2017.

I’m glad to be here and develop the festival.

Takuss!

This concept was developed and written by Rickard Borgström in 2016.

En skiss i bearbetning.

NUUK NORDISK- Kulturfestival, 16- 22 Oktober 2017

Bakgrund:

Festivalen initierades utifrån de geografiska, historiska, kulturella banden mellan Grönland och det övriga nordiska länderna. Med en motivation att stärka relationerna, genom att festivalen just uppmärksammar kontaktytorna i regionen. Vidare önskade man skapa ett större utbyte mellan grönländsk och nordisk kultur, och ge nya impulser till publiken. Efter en lyckad pilot av Nuuk Nordisk – kulturfestival (NNK) i 2015 investerar ägarna Nordisk Institut i Grönland (NAPA) och Kommuneqarfik Sermersooq (KS) i festivalen genom att anställa två projektledare och öka produktionsbudgeten.

Inledning:

NNK visar ett brett programutbud, med interdisciplinära nyproduktioner, som involverar sin publik i co- kreationer och deltagande, som överskrider hierarkier mellan underhållning och konst, utövare och åskådare, publiker, spelplatser, för att skapa en icke- representativ offentlighet och försätta kulturen i en kollektiv självreflektion.

Utifrån de goda erfarenheterna utvecklas festivalen med ett brett samarbete med Nuuk konst- och kulturinstitutioner samt dess konstnärer och enskilda individer. Programmet har som tidigare som ändamål att visa till en bredd, där flera konstformer lyfts fram och produktioner på tvärs av konstdiscipliner och andra kunskapsdomäner. Utöver fokus på nyproduktion, stärks festivalen sin ambition om co- kreation och deltagande. Här söker festivalen genom sitt konstnärliga program uppsöka och genomföra interventioner på andra spelplatser är de givna. Utväxlingen mellan lokala och nordiska konstnärer var mycket uppskattat, detta arbeta fördjupas, men även mellan konstnärer och publik. Festivalen överskrider hierarkier mellan konst – underhållning, utövare – åskådare, tradition – förnyelse, publiker, spelplatser, och skapar oväntade möten och nya relationer. Det ger ett brokigt program och tillika en engagerad och sårbar process. Vi arbetar för att deltagandet spänner mellan en konsensusorienterad form till en mer dissensuspräglad utväxling. Där vi hela tiden söker att undvika målgruppstänkande, för att öppna för mer dynamiska relationer, och skapa en form av icke- representativ offentlighet, där värden och mening sätts på spel. Det öppnar upp för ett reflektionsrum kring vår position som medborgare, åskådare, deltagare, konstnär och vår omgivning. Det handlar om att sätta kulturen i rörelse och skapa utrymme för kollektiv självreflektion.

Ledmotiv:

Mot den här bakgrunden så gör festivalen några grepp, som även fungerar som ledmotiv för festivalen.

Kulturella förändringsprocesser- mellan nostalgi och förnyelse. I samtal med de grönländska aktörer beskriver de konsten, kulturen som å ena sidan konserverande i sitt ihärdiga fasthållande vid en sorts estetik, motivkrets och återanvändandet av desamma konstnärerna, å andra sidan en mer ambivalent hållning till traditionella föreställningar om Grönland. Det är främst unga utövare som öppnar sig för nya impulser, samtidigt som de tar spjärn mot det grönländska. Spänning mellan nostalgiska självförstärkande mekanismer och ifrågasättande förnyande impulser är ständigt närvarande i lokal samhället. NNK viker plats till unga röster, nya format, nya spelplatser i växelverkan med det traditionella, etablerade, beprövade utövarna, formaten, arenorna för att göra spänningen synlig, och dess ömsesidiga beroende. De nordiska, internationella dimensionerna i programmet fyller en viktig funktion, genom att de estetiska positionerna, kritiska innehållet re-kontextualiserar det lokala kulturella uttrycken, och vice versa.

Festival- som arena för tvärdisciplinära ny produktioner. Ambitionen baseras på ett behov bland lokala, nordiska, internationella utövare som önskar laborerar, utmana konstnärliga format, kunskapsformer i Norden i allmänhet och i Grönland i synnerhet. Utgångspunkten för arbetet är den grönländska kontexten. Aktörerna har möjlighet att presentera arbetet i olika faser i processen till färdig produktion under festivalperioden. Det ger publiken nya ingångar till den konstnärliga processen, nya former för att delta i den.

Det här greppet gör att NNK ständigt befinner sig i en förnyelseprocess, då NNK med publiken ideligen tar risker med att presentera de konstnärliga experimenten. Det intensifierar det pågående samtalet kring innehåll, estetik, kvalité mellan utövare, publik, festivalen.

Den grönländska geografiska positionen, historia och samtid innefattar ett rikt material. Här finner man ämnesområden som spänningsförhållande mellan ursprungs befolkningens tanketraditioner och implementering av den nordiska modernisering processen, människoskapt natur och annan natur. Det ger upphov till en rad aktuella frågor som vithetens konfiguration i Norden, hur vi definierar och organiserar liv i en antropocenisk tidsålder. Frågor som sträcker sig bortom Grönland till större globala sammanhang.

Festival- estetisk konsumtion eller radikalt deltagande? Inom kultursektorn har vi sett en explosionsartad växt av festivaler i norden och övriga världen de senaste 20 åren. Det har gått hand i hand med den växande upplevelseekonomin och stads- eller plats-branding. Det har lett till en mer eventbaserad kommersiell festivalkultur. I en sådan framhävs estetisk konsumtion som tidsfördriv där konsten blir ett instrument för andra frågor. Den här trenden blir alltmer framträdande. Det är på bekostnad av konstnärliga anspråk kring att skapa platser för självreflexiva processer och motstridiga meningar, där konsten i sin egen rätt griper an i det offentliga samtalet.

Det pekar ut ett skifte i relationen mellan kulturinstitutioner och civilsamhället. Institutionerna (festivalerna) liknar alltmer privat affärsverksamhet som erbjuder service inom upplevelseekonomin. Det gör att idéen om bildning även har förändrats, idag rör det sig om en ökade social kompetens i ett nyttoperspektiv. I skiftet har deltagarkultur kommit på den politiska agendan.

Ofta tillämpas banala deltagarperspektiv. Tillgänglighet handlar då om att kulturen ska vara öppen för att alla ska kunna konsumera och identifiera sig med den. Det resulterar i att konsten reduceras till presentation av objekt och föreställningar, som förlockande konsumtionsorienterade former för åskådar- deltagelse. Det leder sällan till egentligt inflytande eller att sakernas tillstånd sätts i fråga, snarare bekräftas redan intagna positioner. Man utgår gärna från ett målgruppstänkande som baseras på en marknadsförståelse av publik och konst, som just leder till förskrivna konsumtionsmönster.

Som festival måste vi förhålla oss till instrumentalisering och kommersialisering, samtidig som vi arbetar för andra typer av deltagarmodeller. Vi undviker att ha målgruppstänkande eller representationspolitik som ledstjärna i programutveckling. Vi betraktar istället våra publiker som aktiva individer inom ramen för temporära praktiserade gemenskaper. Vi eftersträvar skapa en form av icke- representativ offentlighet, som fodrar öppenhet och viss förlust av vår curatoriska kontroll. Det i favör för en mer performativ inbjudan som skapar plats för det oväntade och ovanliga mötena. Där divergerande, motsägelsefulla åsikter och positioner får ta plats. Här ger vi upp målet om att “vi har något gemensamt”, till istället verka för ett temporärt kollektiv med “oss som inte har något gemensamt”, och där skapa indirekta och direkta meningsutväxlingar. Detta ger upphov till en mer engagerad och tillika sårbar process. Här kan man tala om deltagande på en skala mellan konsensus- orienterad form till dissensuspräglad sådan. Det gör att vi är uppmärksamma på vilka relationer vi etablerar, för vem och vilka effekter som följer. Det ger en förståelse av deltagarbegreppet som något föränderligt, friktionsfyllt som hela tiden innefattar en maktförhandling.

Brokigt program. Vi önskar sudda ut hierarkier mellan populäruttryck och konstuttryck, publiker, genre, spelplatser. Vi ger därför ett brett program med olika discipliner, genrer där publiken kan vandra mellan olika tillbud. Men där det blir viktigt att visa dem på oväntade platser, för att exponera oss för det igenkännbara i nya inramningar, som öppnar för det som vi ännu inte känner till. Vi strävar därmed att etablera kryssningspunkter och mötesplatser.

Programmet utformas därför i dialog med lokala konst- kulturinstitutioner, aktörer och individer som ger sina inspel och önskemål. Projektledarna curaterar programinslag som responderar på dessa förslag och kontexten. Genom att det är vitt skilda institutioner, aktörer och individer som ingår i samarbetet i samspel med projektledarnas curatering så säkrar vi ett brett omfattande program.

Denna form av programläggning handlar om att ge utrymme för de lokala uttrycken på sina egna premisser och hämta impulser utifrån, för att samtidigt öppna upp för en mer dynamisk process där allt beblandas, och skapar andra format. Det är en sorts progressiv kulturell förvaltning. Det ger en brokig festival, där vi vinner engagemang, delaktighet från de involverade.

Det är i linje med vår strävan att ge upp viss curatorisk kontroll, och skapa en icke- representativ offentlighet, där vi har utrymme för dissensuspräglad deltagande.

Metod: Omfördelning av det sinnliga, involvering, släppa curatorisk kontroll

– Estetisktmodus: Vi arbetar med att presentera mångfaldiga konstnärliga praktiker och format, som även ger ett mångfacetterat estetiska registret som publiken exponeras för. Där fler verk opererar med förändra de konventionella sätten att uppleva arbetena, genom att omdisponera hur sinnesintrycken presenteras inom givna format. 

– Publikmodus: Vi arbetar med ett mångsidigt program med olika former av interaktion med publikerna, det gör att vi förändrar förväntade deltagarpositioner, som tar flera sinnen i anspråk och hur kroppen sätts i rörelse. Vilket skapar nya närmanden till konsten och ger andra former av kunskapsproduktion. Publikerna kan interagera som volontär, deltagare i konstnärliga processer, workshopdeltagare, traditionell åhörare och åskådare etc.

– Duration: Vi arbetar med att arbeta med varierade duration av programinslaget, där vissa inslag pågår i dygn, där publiken kan komma och gå, till korta intensiva ögonblicks interventioner. Laboration med tid är med att etablera andra former av umgänge och varande med de konstnärliga uttrycken, som även skapar andra typer av relationer mellan publiker.

– Spelplatser: Var vi förelägger programdelarna görs med omsorg, där vi växlar mellan att presentera akter på okonventionella spelplatser såväl som att visa arbeten där de förväntas visas. På det här sättet överraskar vi publikerna, samtidigt som de kan röra sig mellan tillbud. Rörelserna mellan spelplatserna är med att se byn på nya sätt. Vid de okonventionella platserna formas även nya arbetsprocesser som ger nya uttryck.

– Samverkan: Vi är i dialog med institutioner, aktörer, enskilda individer för att höra deras inspel, önskemål och i dialog med dem utveckla programmet. Denna process gör att programmet blir brokigt, och underminerar tanken om en enskild curatorisk stämma.