Letter #3 Notes on making a festival

About Nuuk Nordic film program, that is developed with FILM.GL in. The presentation was held in conjunction with the screening of ANGRY INUK by Alethea Arnaquq-Baril (Nunavut) on 24th of April. Followed by a discussion with the Director and Naja Dyrendom Graugaard (PhD Fellow, Aalborg universitet). The forum was a collaboration with Afdeling for Kultur og Samfundshistorie – Ilisimatusarfik, Katuaq og Nuuk Nordisk Festival. Text in Greenlandic below.

This years festival edition take a closer look at the activistic dimension of film making.

Skärmavbild 2017-05-12 kl. 15.53.50

Film as Energetic Action.

Filmprogrammet under Nuuk Nordisk kulturfestival presenterar regissörer som arbetar i dokumentär, fiktion- och konst- genre. Det som förenar dem är deras politiska brodd. Där filmaren eftersträvar att skapa engagemang och intresse kring specifika ämnen. Det är filmer som uppmanar till reflektion eller till direkt handling. Således önskar festivalen öppna för en diskussion kring filmskapandets aktivistiska dimension. Hur skapar man intresse för sitt ämne? Vilka berättartekniska metoder kan man tillgå för att beröra ytterst möjligt?

I Norden finner vi engagerade filmskapare som Inuk Silis Høegh & Emile Hertling Péronard, med dokumentärfilmen: SUME- Sound of revolution, tagit fatt i en viktig brytningspunkt i den grönländska politiska självförståelsen. I spelfilmen Sameblod, belyser Amanda Kernell ett mörkt kapitel i den svenska assimileringsprocessen. Dessa har valt historiskt material som de knyter upp till samtiden, men genom olika genrer och berättartekniker.

Alethea Arnaquq-Baril som är inbjuden till festivalen är en filmskapare med en tydlig aktivistisk strategi. Hon har vitaliserat dokumentär- genren just genom starka politiska ämnen, som kretsar kring bevarandet och utvecklingen av Inuit kulturens, historia och språk. Filmen är för henne ett politiskt redskap som ger henne plats i offentligheten. En plattform hon använder för att bilda opinion och förändring i frågorna hon driver.
Hennes filmer stammar från en verklighet där det är ytterst nödvändigt att agera. Just för att hon verkar i en kultur där dess historia främst traders oralt så materialiseras de försvinnande rösterna och föränderliga landskapet i filmmediet. Det gör dem till oumbärliga tidsdokument, som stärker de kritiska rösterna och låt dem höras på en global scen.

Dessa filmskapare är en del av en våg av ökat intresse för urfolkens rättigheter och kamper. Ett intresse som uppenbarligen grundar sig i kraften i dessa frågor. En kraft som visar sig ha en kapacitet att mobilisera folk över nationsgränser, och som är kritiskt inställda till nuvarande politiskt- ekonomisk ordning och hantering av miljön. Dessutom förs dessa diskussioner utifrån en jordbundens spiritualitet, som tycks vara i framkant när det gäller att skissera på alternativa utvecklingsscenarion.

Film as Energetic Action.

Nunat Avannarliit Nuummi Kulturisioqatigiinnerata nalaani filminik sammisaqarnermi filminik ilitsersuisut piviusulersaarutinik, piviusuunngitsunik eqqumiitsuliornermillu suliallit saqqummiunneqassapput. Politikkikkut sammisaqartarnertik ataatsimoorfigaat. Sammisat aalajangersimasut soqutigineqarnerulernissaat sammineqarnerulernissaallu filminik ilitsersuisut sulissutigisarpaat. Filmiliortarput eqqarsalertitsisunik imaluunniit iliuuseqarnissamik kaammattuisunik. Taamalilluni kulturisioqatigiinnermi filmit inuiaqatigiinnut sunniteqarsinnaanerat ammaanneqarniarpoq. Qanoq sammisamut soqutiginnilersitsisoqarsinnaava? Oqaluttuariaatsit suut atornerisigut annertunerpaamik sunniuteqartoqarsinnaava?

Nunani Avannarlerni nassaarisinnaavagut filmiliortartut tunniusimalluartut, Inuk Silis Høegh aamma Emile Hertling Péronard. Taakku piviusulersaarut SUME – Mumisitsinerup nipaa filmiliarinikuuaat. Filmimi Kalaallit Nunaanni politikkikkut imminut paasinnittariaasaani mumisitsineq sammineqarpoq. Filmimi Sameblodimi, nunasisut Sverigemi innuttaasunut ilaavilernerannut atatillugu taarsiorneq Amanda Kernellip takutippaa. Suleriaatsit oqaluttuariaatsillu assigiinngitsut atorlugit filmiliortut uku oqaluttuarisaaneq politikkingortillugu sammivaat ullutsinnullu atassutaa ersersillugu.

Alethea Arnaquq-Baril ukioq manna kulturisioqatigiinnissamut qaaqqusaanikoq, tassaavoq filmiliortoq ersarissumik sunniuteqarnissamik siunertalik. Piviusunik tunngavilinnik filmilioriaaseq nutarsarsimavaa politikkikkut sammisaqarnikkut, tassami Inuit kulturiat, oqaluttuarisaanerat oqaasiilu sammigamigit. Filmiliorneq politikkimi sakkutut atorpaa, imminullu inuiaqatigiit akornanni ersersilluni. Taamalilluni ajornartorsiutinut sammisaminut tunngatillugu inuit isumaat sunnerniarsaralugillu allanngortinniarsarisarpai.

Aletheap filmiliai piviusumik tunngaveqarput, piviusorlu unaavoq iliuuseqarnissaq pisariaqavimmat. Aletheap kulturiani oqaluttuat pingaarnertut oqaatsitigut ingerlateqqinneqartarput, kinguneranillu nipit tammariartortut nunalu nikerartoq filmikkut takutinneqarluni. Taamalillutik filmiliai oqaluttuarisaanermut takussutissaapput pinngitsoorneqarsinnaanngitsut, isorinnittumik nipilinnik nukittorsaallutillu nunarsuarmi siammarteripput.

Filmiliortut pineqartut tassaapput nunat inoqqaavisa pisinnaatitaaffiinut unammilligassaanullu soqutiginninnerup annertusiartorneranut takussutissat ilaat. Soqutiginninneq sammisat nukingini tunngaveqarnera ersarilluinnarpoq. Nukingi annertungaarmata soqutiginninneq nunat akimorlugit nassaassaavoq, politikkikkullu aningaasaqarnikkullu aaqqissuussinermut pinngortitamullu tunngatillugu ingerlatsinermut isorinninnermik nassataqarluni. Aammattaaq allatut ineriartortitsinermik periarfissat sammineqartillugit nunamut tunngarpalaartumik anersaalimmillu oqallinneq ingerlanneqartarpoq.

Skärmavbild 2017-05-12 kl. 15.56.29

<span>%d</span> bloggers like this: