Featured

CURRENTLY

Please scroll down for updates.

DACE – Dance Art Critical Ecology

Curators Rickard Borgström & Rebecca Chentinell.

Currently 2023

• Exhibition: Hämärän maa – Nattens ekologi , Curation DACE, 17.12.22- 19.3.23, Rovaniemi Art Museum, Finland

• Interview with DACE by Karina Sarkissova in Maska magazine 211/12: Ecology; between Staging and Performing ecologies . More information at MASKA

• Le Sacre du printemps, developing a dance piece for the Nature forest of Högsveden with Zheng Bo and 8 dancers. Offerings on the 11 and 12 of August. Dalarna, Sweden

• Guest program: A Journey through the (post) anthropocentric landscape of Dalarna. The guestprogram invites artists, curators, researchers, activist to move through the landscape to conduct a poetic inventory of it and deploy artistic exploration of the entangled ecology of the region. In collaboration with IASPIS & The International Dance Program of The Swedish Arts Grants Committee, TINFO & FRAME and Dalarna County Council. 12- 15 of August, Dalarna, Sweden.

• Residency and premier of DACE’s new creation, a chanting performance on the relation between ecological systems and language strucutres, L’Écart- Art Center, 18-29 of October, Rouyn-Noranda Quebec, Canada

Recent 2021- 2022

• Theater Premiere and tour: Hvem drepte faren min, by Edouard Louis, Agder Nye Teater 9.11- 23.11 2022 (Dramaturge, Rickard Borgström) Postponed due to illness in the cast, we return with new dates soon.

• World premier: Le Sacre du printemps (Tandvärkstallen), Zheng Bo At the 59th International Art Exhibition of La Biennale di Venezia 
The Milk of Dreams, Curated by Cecilia Alemani
20 April – 27 November 2022 Film produced by DACE – Dance Art Critical Ecology
Rickard Borgström & Rebecca Chentinell 

• Eco- Sensitive Dance, Zheng Bo & Ossi Niskala, Högsveden 24.4- 3.5 2022

• Eco- Somática, Amanda Piña & Tira Kuna Dancers, Dansinitiativet, Luelå 2 – 29.4 2022

• Bergspråk, Amanda Piña and Timur Si-Qin, Havremagasinet, Boden/Suttes 30.4- 15.5 2022

School of Mountains, Amanda Piña, Tanzquartier Wien 24- 26.6 2022

Symbiosis- Erotics, Zheng Bo and Geumhyung Jeong.
at Färgfabriken, Stockholm 18.10- 28.11 2021

With support from Suomen Kulttuurirahasto, Taiteen edistämiskeskus – Taike ,Frame Contemporary Art Finland, Kulturrådet, Nordisk Kulturfond, Konstnärsnämnden, Iaspis Konstnärsnämnden, Nordisk kulturkontakt, Riksteatern- Dans, Future Games/Changemaker Educations, Jokkmokk i Rörelse.

For more information visit
dace.nu fargfabriken.se havremagasinet.se dansinitiativet.se

BIO
Rickard Borgström, Curator Dramaturge Critic, Sibbo, Finland. He works at the fluid intersection of contemporary art, dance and theatre. He deploy a de-central perspective to conceive exhibition and program formats, within diverse backgrounds and geographies, in a collaborative and trans-disciplinary modes, to provide a historical anchoring and engagement with local conditions. Borgström has worked mainly in the Nordic region where his work has been presented at institutions such as Teaterhuset Avant Garden (Rosendal Teater), Bastard Internationella Teaterfestival, Stamsund Teaterfestival, Norsk Kulturråd, Lofoten Internationella Konstfestival, Inkonst, Art Space Sinne, Jyväskylä Art museum, Korjaamo, Nunatta Isiginnaartitsisarfia – The National Theatre of Greenland. At times he lecture in contemporary dramaturgies in dance and theatre at Uniarts Dance department Stockholm. Borgström writes for Norsk Shakespearetidskrift and Ny tid. Currently he is co-curating DACE; a platform for dance and visual arts focusing on critical ecology with Rebecca Chentinell, the first pilot Symbiotic – Erotics took place at Färgabriken, Stockholm fall 2021, followed by Bergsråk at Havremagasinet Boden/Suttes spring 2022. He was a member of the committee of Dance at the Swedish Art Council 2018-2021. Borgström is educated at Dramatiska Institutet and Stockholms Universitet.

Opening night:
Hämärän maa – Nattens ekologi 
Works from the Wihuri foundation collection
At Rovaniemi Art Museum 
Curated by DACE – Dance Art Critical Ecology
Rickard Borgström [FI]  & Rebecca Chentinell [SE] 
16 December 2022 – 19 March 2023

The exhibition Hämärän maa – Nattens ekologi is a dark tale about the finitude as much as bewilderment over how inconceivably entangled life and the planet are.

At nightfall man vanishes – if they do not cease to exist, at least they dissolve, their contours become vague as the outer world starts to leak into them. In the night, their porous body intersects by invisible forces that crawl under the skin, collapsing their borders. In the darkness the individual figures are erased, as the personal life comes to an end and their body becomes an interface open for infinite currents of hardly noticeable shifts of thousands of strange bodies, merely sensed and not possible to distinguish. In the incomprehensible tremors of the loss of self, the horrifying vulnerability engulfs them as they no longer control themselves, all while they fail to separate their inner darkness from the darkness outside. Thus, the night becomes their awakening, not as a subject, but as an ecological organism, among organisms.

ARTISTS : Jesse Adveikov, Maija Albrecht, Anne-Elina Alho, Ville Andersson, Jasmin Anoschkin, Tor Arne, Tuomo Blomqvist, Pirjetta Brander, Markku Hakuri, Paavo Halonen, Mia Hamari, Simo Hannula, Hannaleena Heiska, Veikko Hirvimäki, Tapio Junno, Pekka Jylhä, Aarne Jämsä, Marja Kanervo, Eemil Karila, Kaija Kiuru, Essi Korva, Marjo Lahtinen, Tuomas Laitinen, Tiia Matikainen, Elina Merenmies, Juhana Moisander, nabbteeri, Mari Rantanen, Juri Saarikoski, Noora Schroderus, Kim Simonsson, Tommi Toija, Paavo Tolonen, Jan Kenneth Weckman and Seppo Öfverström. 

Hvem drepte faren min

Hvem drepte faren min” er en nyskrevet, eksplosiv monolog av Edouard Louis om klasseforskjeller og de mekanismene i samfunnet som skaper mindreverd og utslitte kropper. Edouard Louis filtrerer alt dette gjennom å fortelle sin fars historie.

I 2022 skal Agder Nye Teater skape en ekspressiv og intens sceneversjon av fortellingen. Forestillingen er et samarbeid mellom skuespiller Gina Lindås Theodorsen, danser og koreograf Charlott Utzig og regissør Magnus Sparsaas.

Edouard Louis har med sine tre nylige romaner fornyet diskusjonen om klasseforskjeller og linket den til den økende populariteten til populistiske protestpartier. Jakten på raske løsninger, klare fiendebilder og bortforklaringer utfordrer demokratiets bestandighet. Hvem drepte faren min er den tredje boken i en trilogi som beskriver arbeiderklasse-oppveksten på landsbygda i Frankrike. Den første boken handler om å være skeiv på et lite sted, lengselen etter frigjøring og oppgjøret og bruddet med egen familie. Men i den nyeste boken er det gjenforeningen med familien og en forsvarstale for en arbeiderklasse han selv har forlatt som danner rammen for å analysere oppveksten og farens liv. I en tid med svekkelse av sosiale rettigheter, økende ulikheter og svekket bevissthet om klasseforskjellers strukturelle inngripen i livet og selvfølelsen til individet er Louis sine bøker befriende direkte om noe som både er dypt personlig og helt universelt

Av: Edouard Louis
Regi og scenografi: Magnus Sparsaas
Kunstneriske medskapere: Gina Lindås Theodorsen, Charlott Utzig, Marius Christoffer Karlsrud
På scenen: Gina Lindås Theodorsen, Charlott Utzig, Magnus Sparsaas, Gaut Åge Bjønnum, Ingvild Moen, Oline Berthelsen, Eden Engesland Yadgar, Fillip Ring, Andreas Haugland Ausland
Musikk: Marius Christoffer Karlsrud
Kostyme: Sara Skogøy
Lys: Norunn Standal
Produsent: Tonje Sannes
Dramaturg: Rickard Borgström
Grafisk design: Carl Lützen
Snekker: Leif Tveitdal
Maler: Frode Holgersen
Sveiser: Gregor Olsen
Forestillingsfoto: Simen Dieserud Thornqvist
Takk til: Mimir Kristjansson, Linda Sætra

Støttet av Norsk Kulturråd, Agder Fylkeskommune, Arendal kommune, Kristiansand kommune, Scenekunst Sør, Bergesen-stiftelsen, Fløistad-stiftelsen, FFUK, Fond for lyd og bilde, Fritt ord, Cultiva

I samarbeid med Arendal kulturhus, Kilden Kultur, Lyngdal kultursenter og Mandal Kulturhus

Forestillinger:

Arendal Kulturhus
9. og 10. November

Kilden teater og konserthus i Kristiansand
11. November

Buen kulturhus i Mandal
16. November

Lyngdal kulturhus
23. November

Finland behöver teatervetenskapen


Intresseförening för finlandssvenska frilanskritiker (IFFF) önskar med denna skrivelse redogöra för sin oro för teatervetenskapens framtid vid Helsingfors Universitet. 

Saken uppmärksammas i dagens Hufvudstadsbladet (HBL)

Finland behöver teatervetenskapen                                                    22.12.21 Sibbo

Intresseförening för finlandssvenska frilanskritiker (IFFF) oroas över hotet mot teatervetenskapen. Fakultetsstyrelsen vid den humanistiska fakulteten på Helsingfors universitet planerar nedskärningar av teatervetenskapen som medför att det inte kommer att vara möjligt att studera det som huvudämne, vilket i praktiken leder till att forskningen går förlorad.

Förslaget kommer efter att Tammerfors universitet 2019 avvecklade teatervetenskapen. Följaktligen är Helsingfors universitet det enda lärosätet som upprätthåller en studie- och forskningsmiljö, vilket gör att en nedmontering av teatervetenskapen i Helsingfors riskerar att avveckla ämnet helt i Finland.

Det är avgörande för finsk scenkonst att det finns en aktiv teatervetenskaplig miljö, som förankrar scenkonstverken historiskt och teoretiskt, liksom utmanar rådande normer. Det är genom analys och granskning som konstarten utvecklas och kvaliteten stärks. Detta växelspel mellan teori och praktik erkänns och välkomnas i dag av branschen, därför är det viktigt att dialogen fortsätter och stärks.

Teatervetenskapen och de humanistiska ämnenas förmåga att tolka, analysera konsten (och den performativa visuella kulturen), är betydande för ett samhälle som önskar föra ett kvalificerat offentligt samtal. Humaniora spelar en viktig roll i kultur- och samhällsdebatten, då den genom sin kunskap inom konst och kultur berikar den med begrepp, teorier och perspektiv, inte minst genom kritik, som är själva förutsättningen för en intellektuell infrastruktur. Det är därför besvärande att notera att konst- och kulturämnen nedprioriteras i hela utbildningssystemet, och att det inom mediesfären pågår nedskärningar av kritiken (här kan HBL stå som exempel), som försvagar det offentliga samtalet.

Teatervetenskapen bör upprätthållas som ämnesområde. Det är oacceptabelt och orimligt att ekonomiska prioriteringar vid den humanistiska fakulteten i Helsingfors ensamt avgör teatervetenskapens öde i Finland.  

En omedelbar lösning behövs för att bevara teatervetenskapen, och på längre sikt krävs att en ny struktur utformas inom universitetsväsendet som säkrar utbudet av små humanistiska ämnen i Finland. Dagens utbildningsekonomi slår nämligen undan benen på dessa ämnen som inte så enkelt går att mätas i kvantitet eller värderas i euro och cent, varför de följaktligen betraktas som olönsamma i det nuvarande resultatorienterade finansieringssystemet vid högre utbildning.

Kort sagt, utbildnings- och forskningspolitiken bör bottna i en förståelse för humanioras bildningsvärde, och en acceptans för hur den organiserar sig i små spridda enheter. Teatervetenskapen, och andra humanistiska ämnen, behöver en nationell plan som tryggar deras framtid och garanterar dem en självklar som aktiv plats i offentligheten.

Rickard Borgström, Curator Dramaturg Skribent,  för Intresseförening för finlandssvenska frilanskritiker (IFFF)

IFFFs skrivelse skickades till Helsingfors Universitets styrelse, Undervisnings- och Kulturministeriet, Universitetsledningen 23. december 2022.