Envar- En moralitet i tre scener

Visning av Artur Zmijewski tidiga verk

Öppning 24 mars kl. 18:30- 21:15

IMIR Scenekunst, Badehusgata 25

 

 

IMIR Scenekunst visar verk av den internationellt uppmärksammade konstnären Artur Zmijewski vars arbeten har presenterats på Venedig Biennalen och på Documenta i Kassel. Zmijewskis arbete rör sig om sociala frågor. I hans verk finner man nådelösa analyser av den politiska maktens mekanismer, den sociala ordningens dynamik, processer mot stigmatisering och offerroller. Hans främsta medium är video.

 Visningen Envar framställs som en moralitet i tre scener under påsk högtiden. Från skärtorsdag genom långfredag, påskafton till påskdagen spelas stycket.

I Envar möter vi det annorlunda, som för oss till vår egen moral och etik. Det annorlunda är krävande för den berörde som hennes omgivning. Vi upprätthåller vår känsla av trygghet genom vår strävan mot normalitet. När vår socialt accepterade norm överskrids blir de liv som faller utanför besvärliga att handskas med. Vi klassar det annorlunda som asocialt, sjukt, otroget, orent för att återskapa ordning, för att sedan ostört leva vidare i det normala.

På så sätt håller våra vanemässiga blickar och omdömen det annorlunda på avstånd, och befäster dess utanförskap. De annorlunda förblir, och förlorar sin kraft att vara, genom omgivningens agerande.

I Envar fylls vi av motstridande känslor av förfäran och medlidande inför det annorlunda. Vi ställs oundvikligen inför frågan om vi ovillkorligen kan acceptera det annorlunda i sin egen rätt.

Som mellanspel spelar Stavanger talangen Sonja Frankal Bachs cello sviter.

I den första scenen; Singing Lesson 1 (2001), följer vi en grupp ungdomar med hörsel- och talsvårigheter. Gruppen möts i Augsburg Evangeliska Kyrka i Warszawa för att lära sig sjunga delar ur ”Kyrie” från Jan Maklakiewiczs körverk; Polsk Mässa. Ur en kakafoni av ljud ackompanjerat av orgel kan vi urskilja orden: ”In this holy place, in this holiest place, our voice rises to You and erupts as the sea roars from a deep abyss. O Christ, hear us! O Christ, listen to us!”

I den andra scenen; Eye for an Eye (1998) skildras människor med fysiska funktionshinder. I samspel med människor utan funktionshinder, som lånar sina kroppar till de funktionshindrade, utför de i par vardagliga handlingar och lekar. I deras öppna omfamnade formar de tillsammans nya sorters kroppsbildningar.

Den tredje scenen; Singing Lesson 2 (2002) utspelar sig i St. Thomas Kyrka i Leipzig där Johann Sebastian Bach verkade som kantor fram till sin död. Här samlas även en döv- stum kör tillsammans med eb Barock Ensemble för att framföra utdrag av Bachs Kantater bland annat ”Herz und Mund und Tat und Liben”.

Visningar

Skärtorsdag 18:30- 21:15

Lång fredag 11:00- 13:15

Påskafton    11:00- 13:15

Påskdagen   11:00- 13:15

Läs mer om Artur Żmijewski här

 Läs mer om Envar- En moralitet i tre scener här

Stor tack till Artur Zmijewski för lån och medverkan.

Tack till Galleri Peter Klichmann i Zürich för generös assistans och lån.

Produktion: Linda Larsen, Christina Madland

Video-, ljud-, ljusteknik: Lisa Atler

Curator: Rickard Borgström

Envar ingår As is, som är en serie av konstnärliga inslag som föregår under uppbyggnadsfasen av IMIR Scenkonst lokaler. Verken i serien opererar mellan scenkonst och andra konstarter, för att finna möjliga intresseområden och problemställningar för vidare interdiscplinära samarbeten. Serien inledes med 9 Beet Stretch av Leif Inge 27- 28 feb 2016.

EN UNIK 24 TIMMARS KONSERT
9 BEET STRETCH
av Leif Inge

Luta dig tillbaka och njut av Ludwig van Beethovens nionde symfoni utsträckt i 24 timmar.

9 Beet Stretch är en konsert som äger rum under ett dygn i IMIR Scenekunst stora sal. Du kan komma och gå som du själv önskar, eller stanna för en fördjupade lyssning av enastående musik.

Leif Inge har skapat ett ambient ljudlandskap av symfonin. Han utvidgar inspelningen till 24 timmar utan någon form av förvrängning av ljudbilden eller förändring i tonerna. På så sätt lyckas han göra ett fundamentalt skifte, från den mål- inriktade klang strukturen med dess dramatiska uppbyggnad till utveckling av ett ljudlandskap där musiken långsamt växer fram i rummet.

De flesta av oss har en relation till symfonin. Den har filtrerats genom masskulturen, i reklam och film, men även i propaganda syften. Som en del av den klassiska kanon och massanvändandet av symfonin, så tycks det vara svårt att göra en musikalisk tolkning där vi verkligen hör musiken, framföringar blir ofta tomma symboler för något annat. Men genom Leif Inges reapproriation (återanvändning) kan vi upptäcka verket på nytt. Vi kommer närmare själva ljudbilden i sig och dess materialitet. Här öppnas för möjligheten att skapa en ny förståelse då musiken breder ut sig i ultrarapid. Vi igenkänner satserna, men de fodrar en förhöjd uppmärksamhet och en tidsinsats, som en slags stilla meditation, som ger oss utrymme för en känslomässig såväl som reflexiv musikupplevelse. Kort sagt vi umgås i och med musiken.

Våra vänner Skasei & Kombucha bjuder på en enklare servering under hela dygnet för en liten slant.

“If your first instinct is to dismiss an outrageously elongated Ninth as a cheap conceptual trick, don’t. It is a masterpiece of a masterpiece, and maybe the closest we can ever come to experiencing what the deaf Beethoven heard, or experienced, in his head.” – LA Times

“The piece slows symphonic time so that movement is barely perceptible. What you hear in normal time as a happy Viennese melody lasting 5 or 10 seconds becomes minutes of slowly cascading overtones; a drumroll becomes a nightmarish avalanche. Yet the symphony remains somehow recognizable in spirit if not in form, its frozen strings fraught with tense, frowning Beethoven-ness.” – The New York Times

På IMIR Scenekunst betalar du inte ett fast pris för biljett. Istället får du gärna göra en donation som du känner är rimlig utifrån din situation.

OBS: bergränsat antal platser. Mejla oss på imirscenekunst@gmail.com före 24 feb för att säkra dig en plats.

Stort tack till Leif Inge, Linda Larsen, May Tone, Heidi, Dag Egli Njaa, Ståle Birkedal, Pål Alse Pettersen, Petter Frost Fadnes, John Lilja, Gunhild Seim.

As is är en serie av konstnärliga inslag som föregår under uppbyggnadsfasen av IMIR Scenkonst lokaler. Verken i serien opererar mellan scenkonst och andra konstarter, för att finna möjliga intresseområden och problemställningar för vidare interdiscplinära samarbeten.

Bio:
Leif Inge är konstnär baserad i Olso. Han studerade vid Konstakadmien i Trondheim och Konstakadmien i Helsingfors. 9 Beet Stretch är ett av hans huvudverk, som realiserades i 2002 vid NOTAM. Verket presenterades som konsert i 2004 vid Kupfer Ironworks i Madison.

Verket har presenteras regelbundet över hela världen på arenor som: Wien Modern, Vienna; BizArt Art Center, Shanghai; Issue Project Room, New York; Ultima Samtidsmusik Festival, Oslo; Stuttgarter Filmwinter, Stuttgart; Netherlands Media Art Institute, Amsterdam; Pact Zollverein, Essen; Impakt Festival, Utrecht; Spark Festival, Minneapolis; Piksel Festival, Bergen; iMAL (Interactive Media Art Lab), Brussels; Ars Electronica, Linz; Bonner Kunstverein, Bonn, and Manifesta 4, Frankfurt.

IMIR Scenekunst mottar stöd från OBOS Rogaland AS, Norwegian Property AS, Norsk Kulturråd, Rogalands Fylkeskommune, Stavanger Kommune.

Produktion/Production
Ljudteknik/Sound tech
Dag Egil Njaa, Pål Asle Pettersen, Ståle Birkeland

Transport
Petter Frost Fadnes

Projektkoordinator /Project Coordinator
Linda Larsen

Interiör/Interior
Ayaka Akutsu

Servering/Refreshment
May Tone, Heidi Garvik

Curator
Rickard Borgström

Founders
Rickard Borgström, Iver Findlay, Marit Sandsmark