SILA General Assembly 26.03.18

Screen Shot 2018-03-31 at 18.34.42SILAp ataatsimeersuarnera / SILA General Assembly 26.03.18

BOARD 2018  Naleraq Eugenius Chairman, Kimmernaq Kjeldsen Vice Chairman, Rickard Borgström Secretary & Treasurer, Maliina Jensen Member, Klaus Geisler, Member  Substitute Members, Pipaluk K. Jørgensen, AneMarie Ottosen Pilluaritsi!

And tikilluaritsi to our new SILA members Miki Petrussen, Nukakkuluk Kreutzmann

Skärmavbild 2018-01-16 kl. 22.11.52

Member of the Swedish Arts Council Dance Committee 2018-2021

Skärmavbild 2018-01-19 kl. 09.33.00

From the 1st of January, I´m a member of the Swedish Arts Council Dance Committee. The Swedish Contemporary Dance scene has made some incredible developments in the last years, therefore I look forward to following it more closely in the coming four years. I´m humbled by the trust and I will do my best to contribute in a constructive, at best in a dynamic, manner on these developments.

Statens kulturråd beslutar att förordna Martin Forsberg, Rickard Borgström, Ingeborg Zackariassen och Niki Tsappos som ledamoter i referensgruppen for fria aktörer inom dansområdet för en första ordinarie mandatperiod fran den 1 januari 2018 till den 31 december 2019.

REFERENSGRUPPEN FÖR AKTÖRER INOM DEN FRIA SCENKONSTEN – DANSOMRÅDET

Monica Fredriksson, VD, Stockholm (ordförande), Rebecca Chentinell, dansare och koreograf, Stockholm, Rickard Borgström, curator, Nuuk, Grönland, Martin Forsberg, koreograf, Köpenhamn, Therese Finné Holmberg, producent och projektledare, Göteborg, Niki Tsappos, dansare och koreograf, Stockholm Ingeborg Zackariassen, dansare och koreograf, Göteborg.

SILA- Greenlandic Stage Artists Association 2018

Skärmavbild 2018-01-16 kl. 22.11.52For the coming months, I’m fortunate to work side by side with a talented group of individuals, as we are the new board of SILA- Kalaallit Nunaanni Isiginnaagassiortartut peqatigiiffiat.

To follow performing arts-related activities in Greenland in general and our members, in particular, please visit our facebook page by clicking SILA facebook

SILA webpage will be updated during the spring, you find it by clicking SILA webpage. You will find updated information about the Association’s current work.

 

Extraordinary General Assembly 201217
Extraordinary General Assembly 20.12.17 at Nunatta isiginnaartitsinermik Ilinniarfiata pisortaa

SILA Board Members:

Rickard Borgström, Secretary/ Treasury (Curator)

Naleraq Eugenius, Chairman (Theatre Technician)

Klaus Geisler (Actor)

Kimmernaq Kjeldsen, Vice- Chairman (Actor)

Miké Thomsen (Actor)

Substitute members

Else Charlem Danielsen (Actor, Dramatist)

Anemarie Ottosen (Actor, Dramatist)

Letter #3 Notes on making a festival

About Nuuk Nordic film program, that is developed with FILM.GL in. The presentation was held in conjunction with the screening of ANGRY INUK by Alethea Arnaquq-Baril (Nunavut) on 24th of April. Followed by a discussion with the Director and Naja Dyrendom Graugaard (PhD Fellow, Aalborg universitet). The forum was a collaboration with Afdeling for Kultur og Samfundshistorie – Ilisimatusarfik, Katuaq og Nuuk Nordisk Festival. Text in Greenlandic below.

This years festival edition take a closer look at the activistic dimension of film making.

Skärmavbild 2017-05-12 kl. 15.53.50

Film as Energetic Action.

Filmprogrammet under Nuuk Nordisk kulturfestival presenterar regissörer som arbetar i dokumentär, fiktion- och konst- genre. Det som förenar dem är deras politiska brodd. Där filmaren eftersträvar att skapa engagemang och intresse kring specifika ämnen. Det är filmer som uppmanar till reflektion eller till direkt handling. Således önskar festivalen öppna för en diskussion kring filmskapandets aktivistiska dimension. Hur skapar man intresse för sitt ämne? Vilka berättartekniska metoder kan man tillgå för att beröra ytterst möjligt?

I Norden finner vi engagerade filmskapare som Inuk Silis Høegh & Emile Hertling Péronard, med dokumentärfilmen: SUME- Sound of revolution, tagit fatt i en viktig brytningspunkt i den grönländska politiska självförståelsen. I spelfilmen Sameblod, belyser Amanda Kernell ett mörkt kapitel i den svenska assimileringsprocessen. Dessa har valt historiskt material som de knyter upp till samtiden, men genom olika genrer och berättartekniker.

Alethea Arnaquq-Baril som är inbjuden till festivalen är en filmskapare med en tydlig aktivistisk strategi. Hon har vitaliserat dokumentär- genren just genom starka politiska ämnen, som kretsar kring bevarandet och utvecklingen av Inuit kulturens, historia och språk. Filmen är för henne ett politiskt redskap som ger henne plats i offentligheten. En plattform hon använder för att bilda opinion och förändring i frågorna hon driver.
Hennes filmer stammar från en verklighet där det är ytterst nödvändigt att agera. Just för att hon verkar i en kultur där dess historia främst traders oralt så materialiseras de försvinnande rösterna och föränderliga landskapet i filmmediet. Det gör dem till oumbärliga tidsdokument, som stärker de kritiska rösterna och låt dem höras på en global scen.

Dessa filmskapare är en del av en våg av ökat intresse för urfolkens rättigheter och kamper. Ett intresse som uppenbarligen grundar sig i kraften i dessa frågor. En kraft som visar sig ha en kapacitet att mobilisera folk över nationsgränser, och som är kritiskt inställda till nuvarande politiskt- ekonomisk ordning och hantering av miljön. Dessutom förs dessa diskussioner utifrån en jordbundens spiritualitet, som tycks vara i framkant när det gäller att skissera på alternativa utvecklingsscenarion.

Film as Energetic Action.

Nunat Avannarliit Nuummi Kulturisioqatigiinnerata nalaani filminik sammisaqarnermi filminik ilitsersuisut piviusulersaarutinik, piviusuunngitsunik eqqumiitsuliornermillu suliallit saqqummiunneqassapput. Politikkikkut sammisaqartarnertik ataatsimoorfigaat. Sammisat aalajangersimasut soqutigineqarnerulernissaat sammineqarnerulernissaallu filminik ilitsersuisut sulissutigisarpaat. Filmiliortarput eqqarsalertitsisunik imaluunniit iliuuseqarnissamik kaammattuisunik. Taamalilluni kulturisioqatigiinnermi filmit inuiaqatigiinnut sunniteqarsinnaanerat ammaanneqarniarpoq. Qanoq sammisamut soqutiginnilersitsisoqarsinnaava? Oqaluttuariaatsit suut atornerisigut annertunerpaamik sunniuteqartoqarsinnaava?

Nunani Avannarlerni nassaarisinnaavagut filmiliortartut tunniusimalluartut, Inuk Silis Høegh aamma Emile Hertling Péronard. Taakku piviusulersaarut SUME – Mumisitsinerup nipaa filmiliarinikuuaat. Filmimi Kalaallit Nunaanni politikkikkut imminut paasinnittariaasaani mumisitsineq sammineqarpoq. Filmimi Sameblodimi, nunasisut Sverigemi innuttaasunut ilaavilernerannut atatillugu taarsiorneq Amanda Kernellip takutippaa. Suleriaatsit oqaluttuariaatsillu assigiinngitsut atorlugit filmiliortut uku oqaluttuarisaaneq politikkingortillugu sammivaat ullutsinnullu atassutaa ersersillugu.

Alethea Arnaquq-Baril ukioq manna kulturisioqatigiinnissamut qaaqqusaanikoq, tassaavoq filmiliortoq ersarissumik sunniuteqarnissamik siunertalik. Piviusunik tunngavilinnik filmilioriaaseq nutarsarsimavaa politikkikkut sammisaqarnikkut, tassami Inuit kulturiat, oqaluttuarisaanerat oqaasiilu sammigamigit. Filmiliorneq politikkimi sakkutut atorpaa, imminullu inuiaqatigiit akornanni ersersilluni. Taamalilluni ajornartorsiutinut sammisaminut tunngatillugu inuit isumaat sunnerniarsaralugillu allanngortinniarsarisarpai.

Aletheap filmiliai piviusumik tunngaveqarput, piviusorlu unaavoq iliuuseqarnissaq pisariaqavimmat. Aletheap kulturiani oqaluttuat pingaarnertut oqaatsitigut ingerlateqqinneqartarput, kinguneranillu nipit tammariartortut nunalu nikerartoq filmikkut takutinneqarluni. Taamalillutik filmiliai oqaluttuarisaanermut takussutissaapput pinngitsoorneqarsinnaanngitsut, isorinnittumik nipilinnik nukittorsaallutillu nunarsuarmi siammarteripput.

Filmiliortut pineqartut tassaapput nunat inoqqaavisa pisinnaatitaaffiinut unammilligassaanullu soqutiginninnerup annertusiartorneranut takussutissat ilaat. Soqutiginninneq sammisat nukingini tunngaveqarnera ersarilluinnarpoq. Nukingi annertungaarmata soqutiginninneq nunat akimorlugit nassaassaavoq, politikkikkullu aningaasaqarnikkullu aaqqissuussinermut pinngortitamullu tunngatillugu ingerlatsinermut isorinninnermik nassataqarluni. Aammattaaq allatut ineriartortitsinermik periarfissat sammineqartillugit nunamut tunngarpalaartumik anersaalimmillu oqallinneq ingerlanneqartarpoq.

Skärmavbild 2017-05-12 kl. 15.56.29